Jag har alltid haft mycket energi, nyfikenhet och en stark vilja att utforska. Samtidigt hade jag länge svårt att förstå både mig själv och andra, vilket gjorde mötet med andra människor osäkert. Min strategi blev att klara mig själv. Att vara självständig blev ett sätt att skapa trygghet. Jag tänkte länge att fullständig självständighet var den yttersta styrkan. Om jag bara kunde bära allt själv, lösa allt själv och inte behöva någon, då skulle inget kunna rubba mig.

​

Jag ställde höga krav på mig själv, bar mycket ensam och hade svårt att ge plats åt trötthet, osäkerhet, behov och sårbarhet. När kontrollen brast väcktes stark otillräcklighet, och jag drog mig ofta undan från relationer eller situationer som blev för svåra att hantera.

​

Samma mönster följde med mig in i arbetslivet.

​

Inom strategiskt inköp arbetade jag i miljöer med högt tempo, förhandlingar med ekonomiska konsekvenser och många motstridiga intressen att balansera. Jag trivdes i komplexiteten och tog stort ansvar, men började också se hur mycket våra inre mönster påverkar hur vi kommunicerar, prioriterar och agerar under press.

​

Vändpunkten kom när jag sökte hjälp för min ilska.

​

Men det var inte ilskan i sig som behövde lösas. Istället fick jag arbeta med tidigare erfarenheter och känslor jag burit på länge. När det började bearbetas förändrades något mer grundläggande. Det var som att min bägare inte var lika full längre. Jag fick mer utrymme att möta situationer med lugn istället för att direkt gå i försvar, fly eller stänga av.

​

Då började jag förstå att många av mina strategier inte var fel. De hade hjälpt mig att hantera livet utifrån de förutsättningar jag hade då, men de behövde inte längre styra mitt liv.

​

Jag ville förstå varför vi reagerar som vi gör, inte bara försöka förändra själva reaktionen. Därför fördjupade jag mig i Facilitated Breath Repatterning, NLP och hypnoterapi. Idag kombinerar jag dessa perspektiv med coaching för att hjälpa människor att minska den inre kampen, skapa större kontakt med sig själva och agera med mer frihet, tydlighet och riktning.

​

Idag sker arbetet främst genom enskilda sessioner och längre samarbeten, men min riktning med Invero är större än så. Jag tror på utveckling där vi både får möta oss själva på djupet och bli mötta av andra. Där vi får visa mer av det vi tidigare dolt, även för oss själva, och erfara att vi kan bli accepterade utan att hålla ihop allt.

​

Invero får växa i den riktningen: en plats för individuell fördjupning och gemensam utveckling, där den inre resan inte behöver vara så ensam.

​

​​

​

Vill du utforska hur ett samarbete skulle kunna se ut?